SWECal Magazine En svensk lokaltidning i södra Kalifornien
I 35 år har SWEA arrangerat en svensk julbasar i Los Angeles. I söndags var det dags igen och drygt 3 000 besökare tog sig till Los Angeles Theater för att få i sig den vanliga dosen av glöggdoftande svensk julstämning.
Palmerna vajade och solen sken, men julstämningen låg ändå tät över Los Angeles Theater när SWEA Los Angeles slog upp portarna till årets julbasar. Basaren firar 35 år i år och precis som vanligt fick de cirka 3 000 besökarna lyssna till luciasånger, dricka glögg, äta köttbullemackor och handla allt från träskor till godis till vikingahjälmar hos de 45 utställarna.
Inför årets julbasar behövde SWEA en ny lokal och efter idogt letande hittade man Los Angeles Theater, det sista stora teaterpalatset som byggdes på South Broadway i downtown L.A.. Teatern invigdes i januari 1931 med stor galapremiär av Charlie Chaplins film City Lights, och i den storslagna foajén hänger ett foto på Charlie Chaplin tillsammans med Albert Einstein från premiärkvällen.
Om de många trapporna i lokalen gjorde det lite besvärligt att ta sig fram, så var den magnifika biografsalongen som gjord för ett luciaframträdande. De 1 900 stolarna i salongen var fyllda till sista plats vid båda föreställningarna och för många besökare är det just lucia som är basarens höjdpunkt.
Marit Baldecchi har ansvarat för luciasången i många år och hon förstår varför lucia har en särskild plats i utlandssvenskars hjärtan.
— Som utflyttad svensk upptäcker man för varje år som går hur det blir viktigare att hålla kvar den svenska folkmusiken och de vackra traditionerna. Vi har en väldigt rik musiktradition i Sverige, och för mej känns det mest just runt julen. Vi plockar fram våra allra käraste melodier, med vackra harmonier som ofta dansar mellan dur och moll och som hintar om ett vemod som känns väldigt svenskt.
Marit, själv utbildad sångerska, flyttade till USA 1987 och deltog i SWEA:s luciatåg i många år innan hon så småningom tog över ansvaret. Nu sjunger hon tillsammans med sina döttrar, 8-åriga Emma och vanligtvis också storasyrran Hanna, som dock satt fast på college och inte kunde vara med i år.
— Lucia är inledningen till jul för mig. I Sverige är mörkret som djupast och man tänder ljus och myser. Jag blir lycklig när jag får plocka fram SWEA:s vackra mässingskronan och klä den. Det finns nästan något magiskt över det.
— Den största stressen varje år är att hitta deltagare till luciatåget. Det är först och främst utbytesstudenter och au pairer som brukar vara med och jag har tur som har några duktiga “stammisar”. Ungefar ¾ är nya varje år och jag får arrangera om musiken efter nivån av sångkunnighet. Lite trixigt, jättespännande och mycket roligt att få lirka fram nya sångfåglar och sedan hitta musik som passar individuella röstlägen och styrkor.
Skådespelaren Nathalie Söderqvist och Oscarsbelönade ljuddesignern Per Hallgren tog hand om kröningen av årets lucia, Mathilda Tennysdotter, som förärades med ett halsband designat och donerat av Efva Attling. Nathalie Söderqvist får vi för övrigt se mer av i januari, då filmen Fröken Julie, med Nathalie i rollen som Julie, visas på Scandinavian Film Festival L.A.
Margaretha Laseen var konferencier för dagen, John Huldt spelade gitarr och för folkdansen stod the Swedish Folk Dance Club med dragspelaren Leroy Anderson. Svenska kyrkans kör, under ledning av Mikael Sandgren, sjöng också några julsånger.
Den årliga julbasaren är SWEA Los Angeles största fundraiser och drygt 200 volontärer behövs för att arrangemanget ska gå ihop. Intäkterna från dagen går till organisationens verksamhet och framför allt till det filmstipendium på $7 500 som SWEA delar ut en gång om året till en ung, svensk filmskapare. Om stipendiet, och om årets stipendiat Caroline Ingvarsson, kan man läsa mer på SWEA:s hemsida.
Text: Ingegerd Landström
Foto: Kerstin Alm (www.kerstinalm.com) och Ingegerd Landström
