När jordbävningen kommer

Ska du vistas i södra Kalifornien ett tag framöver? Då kan det vara bra att ägna några tankar och ett antal timmar åt att förbereda dig inför det oundvikliga – seismologer talar aldrig i termer av “om” när det gäller en framtida stor jordbävning i Los Angeles-området.

Först en avlivning av några seglivade myter: Jordbävningar inträffar inte alltid tidigt på morgonen. Det finns inget speciellt jordbävningsväder. En dörrpost är inte den säkraste platsen i ett hus vid en jordbävning. När ett stort skalv väl inträffar i södra Kalifornien så kommer Los Angeles inte, jag säger inte, att sjunka i havet. Däremot kommer Los Angeles och San Francisco att ligga på bekvämt pendelavstånd från varandra. Om femton miljoner år eller så.

En metropol byggd på skakig grund
Varje år inträffar drygt 10 000 jordbävningar i södra Kalifornien. De allra flesta är så små att vi inte känner av dem, några hundra når upp till en magnitud (M) på 3,0 och ett tjugotal tar sig upp till vad som betecknas som en ”lätt” jordbävning, M4. Ingenting att kasta sig under skrivbordet för kanske, men en påminnelse om var vi bor och om vad som är i antågande. Seismologer må ha olika åsikter om ”när” och ”hur kraftig”, men att en stor jordbävning är på gång i södra Kalifornien är alla överens om.

Jordbävningar uppstår vanligtvis i gränsen mellan två av jordskorpans sju kontinentalplattor. Kontinentalplattorna rör sig hela tiden i förhållande till varandra och när två plattor möts pressas klippblocken på vardera sidan av gränsen – förkastningen – samman så att deras rörelse hindras.  Energi byggs upp i de sammanpressade klippblocken ända tills spänningen blir för stark och de plötsligt brister. Den energi som utlöses när klipporna rämnar sprids i form av vibrationsvågor som rör sig genom jordskorpan och gör att marken skälver.

I Kalifornien möts den Nordamerikanska plattan och Stilla Havsplattan och bildar San Andreas förkastningssystem. De två plattorna rör sig sidledes i förhållande till varandra: Stilla Havsplattan på den västra sidan är på väg åt nordväst relativt till den nordamerikanska plattan på den östra sidan med en medelhastighet på ungefär fem centimeter per år. Och eftersom Los Angeles är beläget på den förra och San Francisco på den senare så närmar sig de två städerna varandra, sakta men säkert.

San Andreasförkastningen är drygt 1 300 kilometer lång, från Point Delgada i norra Kalifornien till Salton Sea i söder. Det är den största förkastningen i Kalifornien, men alls inte den enda. Parallellt med San Andreasförkastningen löper flera andra förkastningar och hundratals fler finns spridda över södra Kalifornien. Hur många det rör sig om vet man inte, dels därför att stadsbebyggelsen på många håll döljer spåren, dels därför att inte alla förkastningar når upp till markytan. Inte sällan upptäcks en förkastning när ett skalv inträffar just där.

När kommer den? Var inträffar den? Hur stor blir den?
På frågan, ”Hur stor är sannolikheten för att en framtida jordbävning ska inträffa i Los Angeles-området?” svarar USA:s geologiska myndighet (USGS): ”Inom 30 år är sannolikheten är 60 procent för att en jordbävning med en styrka lika med eller större än M6,7 kommer att inträffa i södra Kalifornien.”

Siffrorna bygger på forskning som visar att skalv av den storleken har inträffat längs med San Andreas med ungefär 150 års intervaller. Det senaste stora skalvet längs med den södra delen av San Andreas inträffade år 1857 (Fort Tejon, M7,9), då San Andreas rämnade från Wrightwood i centrala Kalifornien till San Bernardino i söder, en sträcka på drygt 350 kilometer. Den senaste jordbävningen längs med den allra sydligaste delen av San Andreas, från San Bernardino till Salton Sea, inträffade ungefär 1680, alltså drygt 300 år sedan.

Utöver det stora skalv som förväntas längs med San Andreas inom en nära framtid kan mer eller mindre kraftiga jordbävningar inträffa längs med någon av alla de andra kända och okända förkastningarna i södra Kalifornien. Hur man än vrider och vänder på tillgängliga forskningsresultat så pekar allt i samma dystra riktning: vi går på övertid när det gäller den relativt jordbävningslugna period vi lever i just nu.

Vilka blir konsekvenserna?

Hur kommer en stor jordbävning att påverka människor och samhälle i södra Kalifornien? Kommer dammar, viadukter och broar att hålla? Kommer ”jordbävningssäkra” byggnader att göra skäl för sina namn? Kommer utryckningsfordon kunna ta sig fram och
sjukhuspersonal kunna ta sig till jobbet? Hur stora och svårsläckta blir bränderna som ofrånkomligen kommer att uppstå? Hur länge kommer tillgången till vatten och elektricitet att vara begränsad? Hur stora blir återuppbyggnadskostnaderna?

Ingen vet för ännu har ingen stor jordbävning inträffat i en starkt urbaniserad del av södra Kalifornien.

Närmast till hands ligger kanske att jämföra med jordbävningen 1994 i staden Northridge, drygt 30 kilometer nordväst om Los Angeles. Den inträffade längs med en tidigare okänd förkastning och resulterade i 33 döda, 9 000 skadade och de ekonomiska kostnaderna uppgick till minst USD20 miljarder dollar.

Ändå kallade USGS forskare Northridge för en ”near lucky miss”: Den mätte ”bara” M6,7; den mesta energin (närmare 80%) spreds ut mot glest befolkade områden; och den inträffade klockan halv fem på morgonen, när en stor del av staden fortfarande låg och sov. Att basera konsekvenserna av ett framtida stort skalv i södra Kalifornien på jordbävningen i Northridge eller något av de mellanstora skalv som inträffat i området vore att underskatta alldeles kolossalt. Eller som dåvarande chefen för USGS jordbävningsenhet, Kaye M. Shedlock, uttryckte sig apropå de skalv, inklusive Northridge, som hittills inträffat i södra Kalifornien: ”When the history books are written, I think they will get a footnote.”

I hopp om att komma sanningen närmare har USGS i samarbete med flera andra forskningsinstitut gjort en studie över möjliga konsekvenser av en M7,8 jordbävning i södra Kalifornien. Framtidsscenariot som kallas Tänk om… (What if…) kalkylerar med 1 800 döda, 53 000 skadade och kostnader som skulle uppgå till USD213 miljarder. Vatten- och eltillförseln förmodas slås ut, sjukhusen gå på halvfart, och många vägar och broar skadas eller raseras. Bränderna antas komma att stå för de största skadorna; ett utslaget telenät och begränsad framkomlighet gör att hela kvarter skulle komma att brinna ner innan utryckningsfordon finns på plats. Tänk om… presenterar onekligen en armageddonsk framtidsvision, helt utan inblandning från Hollywood.

En sak är säker: Vi kommer att få klara oss själva
Vi kan inte påverka tidpunkt för och styrkan i en framtida jordbävning i södra Kalifornien. Som individer kan vi heller inte, i alla fall inte alldeles enkelt och omedelbart, påverka i vilken utsträckning allmänna medel används till förstärkt katastrofberedskap, eller hur lagar och säkerhetsföreskrifter utformas och efterföljs.

Vad vi däremot kan påverka är den egna katastrofberedskapen och i förlängningen också hur vi kommer att drabbas och hur lång återhämtningstiden blir. I alla fall om man får tro forskare och myndigheter som gör sitt bästa för att få en ibland ointresserad lokalbefolkning att ta jordbävningsrisken på allvar.

”Jordbävningar och tsunamis är oundvikliga, skadorna är det inte – inte ens vid en mycket kraftig jordbävning” försäkrar broschyren Putting Down Roots in Earthquake Country, som ges ut av Southern California Earthquake Center i samarbete med flera andra institutioner. Den utgör en introduktion till vad lokala myndigheter och experter anser att alla kalifornier behöver veta om jordbävningar och går att beställa hem i brevlådan eller ladda ner i datorn.

Förutom en hel del grundläggande fakta om jordbävningar och länkar till relevanta hemsidor, innehåller Putting Down Roots… en genomgång av hur man jordbävningssäkrar sitt hem, sina saker och sina nära och kära, alltifrån relativt enkla och okomplicerade ”placera skor och ficklampor under allas sängar”, till mer krävande ”förstärk husgrunden.” Många personskador i en jordbävning uppstår när människor träffas av fallande eller omkringflygande föremål och möbler och oddsen för att slippa skador ökar betydligt om bokhyllor, kylskåp och stora tv-skärmar sitter ordentligt fast, och om vaser, tavlor och annat löst småkrafs hindras från att förvandlas till potentiellt dödande projektiler.

Broschyren talar också om hur man beter sig under själva skalvet – Ducka, sök skydd (under ett stadigt bord, inte i dörrposten), håll i dig! – och vad man kan göra för att återhämta sig så snabbt som möjligt.

Var beredd på att klara dig själv, är ett tydligt (om än ibland underliggande) budskap i texter om hur man bäst förbereder sig inför en stor jordbävning. Vid en naturkatastrof över ett stort geografiskt område, med många människor inblandade och med en mer eller mindre utslagen infrastruktur, kommer inte hjälpen att kunna ta sig fram omedelbart, kanske inte på flera dagar. Vatten och elektricitet kan vara borta i flera veckor, brustna gasledningar hinner inte lagas, bensin blir en bristvara. Ju bättre förberedd du och dina grannar och ert närområde är, desto snabbare och mindre obekväm blir återhämtningen är budskapet.

Sammanfattningsvis, för dig som bestämt dig för att leva och bo i södra Kalifornien: Du befinner dig i ett av jordens mest seismologiskt aktiva områden, sannolikheten för att en rejäl jordbävning ska inträffa inom din livstid är stor. Var realist – stick inte huvudet i sanden men lyssna heller inte till domedagsprofetior, i alla fall inte om du vill sova gott om nätterna. Informera dig, läs på, se till att vara väl förberedd. Gå gärna en första-hjälpen kurs så att du kan plåstra om både dig själv, din familj och grannarna om det behövs. Tänk sedan, ”que sera, sera”, öppna din dörr och gå ut och njut av ännu en – förmodligen jordbävningsfri – dag i soliga Kalifornien.

Text: Ingegerd Landström

Foto: J. Dewey United States Geological Survey, Courtesy USGS

Länkar för dig som vill veta mer om jordbävningar, i synnerhet i Kalifornien:

• USA:s geologiska myndighet, United States Geological Survey (USGS): www.usgs.gov
• Södra Kaliforniens Jordbävningscenter, Southern California Earthquake Center: www.scec.org
• Röda Korsets information om katastrofberedskap i Los Angelesområdet, Prepare LA: www.preparela.org
• Här kan du beställa broscyren Putting down roots in earthquake country.: www.earthquakecountry.info